Kvällsblogg

Det blir inte bara lite bloggat idag. Egentligen känns det meningslöst, för alla tankar jag har går det ändå inte att sätta ord på. Eller jo, ett ord finns det som nog kan sammanfatta det mesta: meningslöst. Allt jag tar mig för verkar misslyckas, hur meningsfullt är det då att börja med någonting nytt – som att börja läsa på universitetet?  Som tur är finns det ju ljuspunkter också, och det finns människor som verkar uppskatta mig. Det är tur det, annars vore livet inte värt någonting alls.

Om två veckor kommer min älskling hit, det är nästa mål att kämpa mot. Klarar man sig bara dit så klarar man sig mycket längre sen. Varje möte med henne ger en massa kraft att fortsätta.

När jag bara vill ge upp är det tankarna på dig som får mig att le.